I korthet
- Vindvågor skapas av den lokala vinden. De är korta, branta och kommer från ungefär samma håll som vinden. Dyningen skapades av vind långt borta och kommer fram lång, mjuk och regelbunden.
- Snabbaste kännetecknet är perioden: vindsjö ligger oftast under ungefär 8 sekunder, dyning ofta på 10 sekunder eller mer.
- Höjderna läggs inte bara ihop. Den sammanlagda signifikanta höjden är kvadratroten ur summan av kvadraterna: 1,2 m dyning och 0,9 m vindsjö blir 1,5 m, inte 2,1 m.
- När de två kommer från olika håll blir sjön förvirrad och spetsig. Läs riktningarna lika noga som höjderna.
Var de kommer ifrån
Vinden bygger upp vågor genom tre saker: vindstyrkan, stryklängden, alltså sträckan öppet vatten vinden blåser över, och varaktigheten, hur länge det har blåst. Öka någon av dem så blir vågorna högre och längre, upp till den gräns de andra två tillåter. En bris på 20 knop över en vik på tre sjömil bygger en kort krabb sjö och stannar där. Samma bris över hundra sjömil öppet vatten i ett dygn bygger en riktig sjö.
Så länge vinden fortfarande blåser på dem är vågorna vindsjö. De är en röra av höjder och längder, mest branta, med kammar som bryter till vita gäss i frisk bris. De går ungefär med vinden.
När vågorna lämnar vinden som skapade dem blir de dyning. De kortare vågorna dör ut och de längre går vidare och sorterar sig efter längd på vägen: längre vågor rör sig snabbare, så en ny dyning gör sig ofta påmind med långperiodiska förlöpare innan huvuddelen kommer. Dyning kan korsa ett hav på några dagar och tappa förvånansvärt lite höjd på vägen. Den kommer fram som långa, rundade, regelbundna åsar, ofta från ett håll som inte har något med dagens vind att göra.
- 1A: dyning. En våglängd är markerad: lång och regelbunden, från väder långt borta.
- 2B: vindsjö. Korta, ojämna vågor som brisen där du är har byggt upp.
- 3C: det du faktiskt ser. Dyningen lyfter och sänker båten medan den krabba sjön rider på dess rygg.
| Sorts sjö | Vanlig period | Hur den känns i en båt |
|---|---|---|
| Krabb vindsjö i en vik eller ett sund | 2 till 4 s | Snabb, smällande gång, sjöstänk mot vinden, lite verklig lyftning |
| Vindsjö längs kusten | 4 till 7 s | Brant och hård mot vinden, dunkar och slår i en snabb båt |
| Kort eller blandad dyning | 7 till 10 s | Märkbar lyftning och rullning, fortfarande lite brant |
| Havsdyning | 11 till 16 s och mer | Långsamt upp och ner, lätt på djupt vatten, stor över grund och barrer |
Det här är vanliga spann, inte skarpa gränser. Lång stryklängd och hård vind kan ge en vindsjö på 9 eller 10 sekunder, och en dyning som bara färdats en kort bit kan fortfarande ligga runt 7 till 8 sekunder. Guiden om våghöjd och vågperiod förklarar varför perioden ändrar känslan av en viss höjd så mycket.
Så skiljer du dem åt i en prognos
Ett enda ”seas 4 to 6 ft” döljer uppdelningen. Leta efter delarna:
- Separata rader. Många kustprognoser från NWS har en extra rad med vågdetaljer, till exempel ”SE 4 ft at 11 seconds and S 3 ft at 5 seconds”. Delen med lång period är dyningen, delen med kort period vindsjön.
- Perioden. Visar en prognos eller en boj bara en period betyder en lång att dyningen dominerar, en kort att vindsjön gör det.
- Riktningen. Vindsjön kommer från ungefär vindens riktning. En vågriktning som ligger långt från vindens är dyning.
- Bojar. NDBC-bojar rapporterar dyningens höjd och period och vindvågornas höjd och period var för sig. Kollar du en boj uppströms längs kusten innan du ger dig iväg ser du vad som faktiskt är på väg in.
På vattnet är rytmen kännetecknet. Dyningen lyfter hela båten långsamt och regelbundet, och horisonten försvinner och kommer tillbaka ungefär var tionde sekund. Vindsjön är snabb, oregelbunden och brant, och du känner den som smällar och stampning snarare än lyft.
Så läggs dyning och vindsjö ihop
Vågenergi läggs ihop, och energin följer höjden i kvadrat. Den sammanlagda signifikanta höjden är därför kvadratroten ur summan av delarnas kvadrater:
Två sjöar ihoplagda
1,2 m dyning och 0,9 m vindsjö: 1,2 i kvadrat är 1,44, 0,9 i kvadrat är 0,81. Lägg ihop dem till 2,25, och kvadratroten är 1,5 m.
Två lika stora sjöar på 1,0 m blir ungefär 1,4 m, inte 2 m. Den större delen dominerar alltid: en dyning på 2 m med 0,5 m krabb sjö ovanpå är fortfarande en sjö på 2,06 m.
Det är den siffran prognosen ger som total sjö, och den är bra för att jämföra dagar. För att avgöra hur en tur kommer att kännas betyder uppdelningen mer. En total på 1,5 m som mest består av dyning med 12 sekunders period är en bekväm överfart. Samma 1,5 m som mest består av vindsjö med 5 sekunder är ett tungt slit mot vinden.
De två ändras också i olika takt. Vindsjön byggs upp inom några timmar när brisen fyller i, och börjar lägga sig inom några timmar efter att den mojnat, och kvar blir en guppig restsjö som sakta jämnas ut till dyning. Dyningen bryr sig inte alls om dagens vind. Den kommer, toppar och klingar av under ett dygn eller mer medan den avlägsna stormen som skickade den drar vidare.
Korsande sjö
När dyning och vindsjö kommer från olika håll korsas deras kammar. Där de möts i takt staplas de till kortlivade pyramider högre än någon av dem, och där de tar ut varandra blir det konstiga platta gropar. Sjön ser förvirrad ut, båtens rörelser blir oregelbundna och det kräver mer arbete att styra.
- 1Dyning som går i pilens riktning. Långa, glest liggande kammar.
- 2Vindsjö från ett annat håll. Korta, tätt liggande kammar.
- 3Där de två uppsättningarna kammar korsas byggs toppar upp och rasar ihop, och rörelserna blir oregelbundna.
Korsande sjö är vanlig på några förutsägbara ställen: strax efter en front, när den nya vindsjön byggs upp tvärs över den gamla, nära uddar, där dyningen böjer sig runt udden medan vinden blåser rakt, och på kuster där sjöbrisen blåser tvärs över en havsdyning. Att ändra kurs några tiotal grader hjälper ofta mer än att sakta ner, eftersom det ändrar vilken sjö du tar mot bogen.
Dyning över barrer och grund
En våg börjar känna botten när djupet blir mindre än ungefär halva våglängden. För korta vindvågor händer det bara på grunt vatten. En dyning med 12 sekunders period är däremot ungefär 225 meter lång på djupt vatten, så den börjar känna havsbotten redan på ungefär 110 meters djup, långt ute på kontinentalsockeln.
När det grundar upp saktar dyningen in, kammarna kryper närmare varandra och den växer på höjden. Över en barre eller en grund bank kan den bli så brant att den bryter, även när sjön utanför ser lugn ut. Därför är en måttlig dyning med lång period det du ska hålla ögonen på vid ett hamninlopp, och därför gör en ebb som rinner ut över barren saken värre. Vår guide om vind mot ström tar upp den kombinationen.
Räknat exempel: dyning från sidan och motsjö
Söderut längs en kust
Prognosen lyder ”Seas 5 ft. Wave detail: E 4 ft at 11 seconds and S 3 ft at 5 seconds.” Fyra i kvadrat är 16, tre i kvadrat är 9, roten ur 25 är 5, så totalen stämmer.
Du går söderut. Vindsjön med 5 sekunders period kommer rakt mot bogen: kort och brant, så räkna med stampning och sjöstänk. Dyningen med 11 sekunder kommer från öst, tvärs, och rullar båten långsamt från sida till sida. Tillsammans ger de en korkskruvsrörelse som tröttar ut en besättning mycket mer än 5 fot låter.
Är den sydliga vinden en sjöbris på dagen lägger sig vindsjön på kvällen medan dyningen ligger kvar. Går du senare får du dyningen tvärs utan den krabba sjön. Går du tidigt, innan brisen fyller i, får du samma sak i andra änden av dagen.
Samma totala höjd kan vara lätt eller tung beroende på vilken del som är vilken och var var och en träffar båten. Läs uppdelningen, lägg den mot din kurs, så börjar prognosen beskriva den tur du faktiskt kommer att få.
